Ett år av italiensk kärlek

Ett år av italiensk kärlek

Jag drivs av lust.

Av passion, av allt det som känns i hjärtat. Ibland hinner det jag gör ta vägen via hjärnan och då kan det bli riktigt bra. Ibland tar det jag gör inte alls den vägen men ibland blir det bra ändå.

Och ibland blir det… Let´s Dance. Det får man leva med.

Jag började skriva om italiensk fotboll i mellandagarna 2006. SVT hade just visat en VM-krönika där man slagit fast att Italien-Tyskland var en värdelös fotbollsmatch. Jag förstod ingenting. I min värld var det en fullständigt hisnande upplevelse. Så jag började skriva av mig den där vreden. Jag ville berätta för världen om att det finns ett annat sätt att närma sig skönheten fotboll.

Jag arbetade på Svenska Fans och blev sedan värvad till Expressen där jag vann en massa priser och fick vara med och starta och driva Club Calcio i TV4. Jag skrev en ungdomsroman om fotboll som heter Calcio Amore och efter det… I andras ögon kan det se ut som om jag föll där och då.

Som jag ser det växte jag upp.

För ett år sedan drog jag igång Calcio Amore. Då var det tänkt att bara bli en podcast om italiensk fotboll men ganska raskt växte projektet till en rörelse med hemsida, Twitter, Instagram och Facebook-sida.

Där är vi idag. Det är sannerligen inte min förtjänst.

Jag drog igång det och min eld brann i mörket i början men jag vill från hjärta tacka alla dem som var med och drog i allt detta. Oddsbaren från början, Patrik D som skötte all grafik, alla goda skribenter, Fredrik och alla ni andra. Pregal Media som satte upp den vackra hemsidan, Anton som klippte podden då.

Tack också till Nathalie som håller i trådarna nu, Eric Bornestav som sköter tekniken runt podden.
Alla ni som lyssnar, läser och kommenterar.

Man kan tycka vad fan man vill om mig. Jag tycker själv inte särskilt mycket om mig ibland. Men jag gör det jag brinner för och jag brinner för det jag gör. Jag kompromissar inte. Jag säljer inte ut min själ.

Vi gör detta utan en enda krona i ersättning och ibland kan jag falla ner i ett rätt sunkigt mörker om möjligheterna att driva en sådan här rörelse utan pengar. Men så möter man en Milan-supporter på stan, eller får träffa alla fina människor i Solna i lördags inför Juventus-matchen, eller så får man ett varmt leende och en uppmuntrande hälsning på löprundan från ett par i Lazio-tröjor.

Vi finns. Vi är fler än vi tror och vår kärlek har medialt blivit brutalt satt på undantag de senaste åren. Serie A har blivit en gäspning i den mediala eliten men vi som älskar våra lag och vår liga, och vi som kanske till och med en gång förälskade oss i Italien, livet där nere, kulturen, kaffet, tavlorna, kyrkorna, männen och kvinnorna, torgen, gränderna, de salta haven, lugnet sent på eftermiddagen en stilla torsdag i Augusti.

Vi som lockas av både livsglädjen och det stilla vemodet ute på den italienska landsbygden, där syrsorna spelar, majsfälten vajar lojt och eldflugorna visar vägen på grusstigen när vi håller varandra i handen på väg hem genom en perfekt tempererad tropisk natt. Vi som hellre ser Hellas Verona möta Crotone än ett derby i Manchester och inte riktigt kan förklara varför, vi som kliver av planet i Rom och känner att vi kommit hem fast vi inte har ett enda släktband hit. Vi som älskar och älskar och älskar vårt lag och vår stad, våra färger och vår historia med en grundlag som aldrig ur. V behöver en rörelse som Calcio Amore.

Därför orkar jag fortsätta, för att ni orkar fortsätta.
Tack för att ni finns och för all värme det här året som gått.

Snart börjar säsongen igen.
I våra hjärtan tar den aldrig slut. Därför finns Calcio Amore.

/Marcus Totti Birro

Följ Marcus

Marcus Birro

Grundare, programledare at Calcio Amore
Författare och poet med hjärtat i AS Roma.
Marcus Birro
Följ Marcus

Latest posts by Marcus Birro (see all)

Marcus Birro

Författare och poet med hjärtat i AS Roma.

Detta inlägg har en kommentar

  1. Så mycket klokskap Marcus. Tack för din passion! Den behövs.

Lämna ett svar

Stäng meny