En Stor skam

En Stor skam

Själva fundamentet i min kärlek till AS Roma skakas just nu. För detta är inte det Roma jag förlorade mitt hjärta till. Det känns som att bli bedragen. En del av min lojalitet lämnar med Daniele.

Jag var sjutton år när jag besökte Rom för fösta gången. Jag kom aldrig därifrån.

Jag är kvar där än.

Varje gång jag reser dit är första gången.

Nästan alla som hört av sig idag uttrycker det på samma sätt… “De flesta förstår inte..”

Men som jag brukar skriva, de flesta har aldrig förstått…

Det finns fotbollsspelare och så finns det ambassadörer, fanbärare, den egentligen allt annat än felande länken mellan oss som supportrar och laget. De som verkligen menar något när de kysser klubbmärket. Ni vet vilka det är. Ni vet att de är väl värda all den kärlek och den tillit de får.

Varför?

Eftersom de förtjänat den.

De Rossi kunde ha lämnat Roma under sju tusen olika fönster. Han kunde ha dragit åt varenda väderstreck som finns. Han kunde ha vunnit titlar i Spanien, tjänat pengar i England eller plöjt motståndare på blöta planer i Tyskland. Han kunde ha dragit till USA eller Qatar eller vart fan som helst.

Men han stannade.

Han stannade trots att Totti också gjorde det, längre än någon hade kunnat tro.

Och så kommer dagen då Roma, klubben han givit sit liv åt, väljer att pissa på honom genom att helt enkelt ge honom sparken.

Bara något år efter misshandeln av Tottis sista säsong händer detta.

Grejen nu är att Roma inte bara pissar på Daniele De Rossi. De pissar på alla oss som älskar honom, som högaktar allting han gjort, allting han är och allting han fick oss att känna och vara en del av.

Jag tror As Roma kommer vakna upp och upptäcka att de begått ett stort jävla misstag. Kanske sitt livs största.

Vad Roma inte verkar ha förstått är att vår lojalitet ligger hos Daniele De Rossi mer än den ligger hos någon av de klåfingriga, giriga och värdelösa ägare som just säger sig styra skutan AS Roma.

Jag vet inte längre vad jag känner för AS Roma. Men jag vet var jag har min lojalitet.

Jag fick ett meddelande från en kille på Twitter.

Han skrev:  ””Hur kan du bli så berörd av någon som du inte kände?” frågar min sambo. Men kände var just det jag gjorde mer än något annat i förhållande till Daniele.”

Exakt så.

De Rossi var mer än en lagkapten, mer än en fanbärare. Han var (och kommer därmed alltid förbli) en direkt länk mellan oss på läktaren och laget på planen. Han var vår ställföreträdare, vår ambassadör.

Nu har han maktens män flyttat på honom i en slags pervers iver och inbillning att vi ska glömma detta, att klubben är större än enskilda spelare och allt det där.

Men en klubb är också större än giriga maktens män. En klubb som Roma är större än klåfingriga idioter som inte förstår att du inte ostraffat kan behandla en av fotbolls-världens viktigaste fanbärare på det här sättet.

Just nu vet jag inte om jag kan säga att jag älskar Roma.

Jag älskar Daniele De Rossi mer.

Och jag anar den bottenlösa sorgen i de två meningarna.

/Marcus Birro

 

Latest posts by Marcus Birro (see all)

Lämna ett svar

Stäng meny